Tips: Hur empatiska ska medier vara? Nyheten om polischefen: hur tänker medierna - hur tänker du?

Först höll medierna polischefens namn hemligt. Men nu har flera riksmedier gått ut med namn och bild. Läs mediernas svar på varför och ha en omröstning i klassen om vem ni tycker har rätt.
Läs mer
Tips: Trakasserier och kränkande behandling

Många dagstidningar har uppmärksammat Skolinspektionens granskning av 50 skolors arbete mot mobbning. Alla skolor utom en får kritik. Hur arbetar din skola för att undvika trakasserier och kränkande behandling? Diskutera med eleverna!
Läs mer
Tips: Meteorologen och sportkommentatorn

Eleverna presenterar kommande väder i Vancouver och hur det påverkar tävlingarna.
Läs mer
Tips: Annonser med anknytning till OS

Titta i tidningar efter annonser med anknytning till vinterspelen i Vancouver. Vad säljer de och hur lockar de till köp?
Läs mer
Tips: Skriv en sportkrönika inför OS

Välj en favoritgren och spekulera och fantisera i en krönika om hur det kommer att gå!
Läs mer
Tips: Vinter-OS, favoriter som höll, favoriter som föll

Vilka är mediernas favoriter inför veckorna i Kanada? Låt eleverna försöka hitta dem som medierna tror på. Anja Pärson? Helena Jonsson? Hockeylandslagen?
Läs mer
Tips: Skapa intresse för tidningar hos de yngre

En stunds fri läsning är ett bra sätt att börja om man vill använda dagstidningar som ett naturligt inslag i undervisningen. Låt eleverna använda tidningen på samma sätt som du och jag gör. Låt intresset styra!
Läs mer
Tips: Bildetik

Är starka bilder i medier bättre för de drabbade på Haiti?
Det har varit en hektisk debatt de senaste dagarna kring tidningars bildpubliceringar från Haiti. Debatten har handlat om huruvida det är etiskt korrekt att publicera så råa bilder som man gör från Haiti. Låt dina elever titta, analysera och ta personlig ställning till bilder. OBS! övningen innehåller starka bilder.
Läs mer
TiS arrangerar stor Tryckfrihetsdag i Örebro 5 mars

"Jag törs säga vad jag tycker - det gör inte Ahmad i Iran". I samarbete med Nerikes Allahanda ställer vi kluriga frågor om tryck- och yttrandefrihet under en förmiddag på Conventum i Örebro. Medverkar gör bland andra Robert Aschberg från Expo, Lotta Gröning från Expressen, Muhammed Amin Kharraki från Unga muslimer, Rick Falkvinge från Piratpartiet, Nils Funke från Yttrandefrihetskommittén samt Reportrar utan gränser.
Läs mer
Ny övning: Haiti - värre än Tsunamin

Närmare 3 miljoner människor beräknas ha drabbats av jordskalven på Haiti. Dagligen ser vi bilder på skadade och döda. Hur påverkar medierapporteringen dig? Är det bra att vi blir skrämda? Hur länge kommer vi att bry oss? Tidningen i Skolan har satt samman övningsverktyg om Haiti som passar ämnena SO, Mediekunskap, Geografi, Värdegrund och Filosofi.
Läs mer
Sök på sajten
 
Detaljerad sökning
Nutidstipset v 5
Ur nutidstipset: Tv-programmet Uppdrag granskning påstod i veckan att rysk militär dumpat radioaktivt avfall i havet. Var?
Läs mer

Tidningen i skolan, tis, notisen, dagstidning, undervisning


Tidningen i skolan erbjuder en pedagogik kring hur lärare kan använda dagstidningen som läromedel i undervisningen.



Barnkonventionen uppmärksammas vecka 47 Den här veckan pågår Barnrättsveckan på hundratals skolor över hela landet. Det är sjunde året i rad som Barnrättsveckan arrangeras av Rädda Barnen och tidpunkten för veckan är vald med tanke på att det var den 20 november 1989 som FN antog Barnkonventionen. Dagstidningarna skildrar ständigt nyheter som har anknytning till någon av Barnkonventionens 42 artiklar. Vi har sammanställt ett antal övningar som tar avstamp i dessa. "Riktiga" texter bäst i språkundervisningen Att läsa dagstidningstexter kan vara en väl så bra metod i grammatikundervisning som undervisning på traditionellt vis. Det säger Nils-Erik Nilsson, vid lärarutbildningen i Karlstad. Nio av tio unga jämtar läser dagstidningen I Jämtland läser nära nio av tio ungdomar minst en dagstidning en genomsnittlig dag. Det visar färsk analys från Tidningsutgivarna baserad på Orvesto Konsument 2003:2. Meddelarfrihet - vad är det? Den sista tiden har röster höjts för att avskaffa meddelarfriheten, med anledning av att poliser läckt uppgifter till medierna. Men vad menas egentligen med meddelarfrihet, anonymitetsskydd, efterforsknings- och yppandeförbud? Tidningen i Skolan reder ut begreppen! Medierna struntar i de regler som finns Det menar Torbjörn von Krogh, chefredaktör för Pressens Tidning, i en debattartikel i Aftonbladet med anledning av höjda röster för skärpta pressetiska regler. Om bara medierna följt befintliga regler hade många av den senaste tidens övertramp kunnat undvikas. Nytt material om hur man gör skoltidning Myndigheten för skolutveckling och Multimediabyrån har tagit fram en handledning för lärare och en för elever. Båda är utformade som en tidning och beskriver på ett enkelt sätt hur arbetet med att skapa en skoltidning kan gå till. Ny OECD-rapport: Education at a glans "Gott betyg till svensk utbildningspolitik" menar regeringskansliet. "Lärarbrist hotar i västvärlden" är Svenska Dagbladets tolkning. Avgör själv genom att ta del av rapporten. Att skriva för och om barn Vi kan inte komma undan vårt ansvar för barn som konsumenter av våra medier, säger Ami Andersson, en av författarna till den nyutkomna boken Att skriva för barn. Tidningsprojekt höjer amerikanska elevers testresultat! Studenter i skolor med Tidningen i Skolan program i USA hade 10 procent bättre resultat på standardiserade test än de som inte arbetat med dagstidningar. Barn från lägre socialgrupp och barn från skolor i minoritetsområden hade dessutom ännu bättre resultat. Vår uppgift Tidningen i Skolans (TiS) uppgift är att hjälpa skolan med undervisning om och med dagstidningar på alla nivåer, från förskola till vuxenutbildning och i praktiskt taget alla ämnen. Med tidningen i undervisningen fångar skolan upp de frågor som barnen och ungdomarna själva möter, hemma och bland kompisarna. Tidningen är dessutom ett levande medium, vilket gör att arbetet med tidningar alltid känns aktuellt. TiS verksamhet vänder sig framför allt till lärare. Konsulenter På många ställen finns det en lokal TiS-konsulent som är anställd av en eller flera tidningar. Har du en konsulent i ditt område är det i första hand denne du kontaktar när du vill veta mer om lokala kurser, besök på tidningen eller i klassen, få tidningar att arbeta med eller om du vill ha idéer om hur ni kan arbeta med dagstidningen i undervisningen. Se vidare här till vänster. Kontaktpersoner Vissa av de tidningar som inte har en egen konsulent har ändå en kontaktperson för frågor som rör Tidningen i Skolan. De kan ofta hjälpa till med bl a klassuppsättningar av tidningen. Se vidare här till vänster. Bakom Tidningen i Skolan står Tidningsutgivarna och dess medlemmar, Sveriges dagstidningar. Dagstidningar Svenskarna är ett av världens mest tidningsläsande folk och idag ges det ut 171 dagstidningar i landet varav flera funnits i över hundra år. Till dagstidningar räknas såväl morgontidningar som kvällstidningar som kommer ut minst en gång i veckan och som har en viss andel redaktionellt material av allmän nyhetskaraktär. Den största gruppen tidningar kommer ut sex dagar i veckan. Vem som helst som skaffar ett utgivningsbevis kan ge ut en dagstidning. Tidningen måste ha en ansvarig utgivare som ansvarar för att innehållet följer Tryckfrihetförordningen samt de Pressetiska reglerna. I internationell tidningsstatistik räknas endast tidningar som kommer ut 4-7 dagar i veckan med om inte annat anges. Material Tidningen i Skolan producerar material för lärare som vill använda dagstidningen i undervisningen. Här till vänster hittar du bland annat våra tryckta lärarhäften och våra pdf-material som du kan ladda ner gratis. Arbeta med tidningen i klassen Här till vänster hittar du massor av tips och idéer på hur du kan arbeta med dagstidningen i klassrummer. De flesta övningar går att anpassa till gruppens förutsättningar och intressen. Ny OECD-rapport: Education at a glans "Gott betyg till svensk utbildningspolitik" menar regeringskansliet. "Lärarbrist hotar i västvärlden" är Svenska Dagbladets tolkning. Avgör själv genom att ta del av rapporten. Föräldrar godtrogna om barns nätvanor Det finns stora skillnader mellan vad föräldrar tror att deras barn gör på nätet och vad barnen själva uppger att de faktiskt gör. Det visar sig nu i del två av en stor undersökning om nordiska barns surfvanor. Nyheter på Internet söks på tidningssajterna Internetanvändarna som söker nyheter använder sig i första hand av de traditionella mediernas sajter. De nya webbsidorna och portalerna med nyheter har svårt att slå igenom som nyhetsorgan. Nätnyhetsanvändare jämför nyheter på internet med i första hand dagstidningar och man vill också att nätnyheter ska likna papperstidningen rent visuellt. Punktlighet och reda tidningens stora värden Vilket är dagspressen värde idag? Ja, inte i kronor och ören utan ur ett läsarperspektiv? I vilken utsträckning och på vilket sätt nås de svenska läsarna av dagspressen? Hur värderar de tidningarnas innehåll? Vad är de intresserade av att läsa? Serierna får också sin historia Har du gamla serietidningar längst ner i byrålådan? Kasta i så fall inte bort dem. Ta i stället kontakt med Seriefrämjandet som vill skapa ett Svenskt Seriearkiv. Du kanske har jobbat med serier i någon form, du kanske har sparat urklipp med serier från dagspress? Allt är lika välkommet när seriernas historia ska skrivas. Tidningsprojekt höjer amerikanska elevers testresultat! Studenter i skolor med Tidningen i Skolan program i USA hade 10 procent bättre resultat på standardiserade test än de som inte arbetat med dagstidningar. Barn från lägre socialgrupp och barn från skolor i minoritetsområden hade dessutom ännu bättre resultat. Dagstidningarna och demokratin Lars Nord, docent och chef för Demokratiinstitutet, har på Tidningsutgivarnas uppdrag gjort en studie av dagstidningens roll i demokratin. Juli 2003. SAFT-studie Undersökningen har genomförts inom ramen för EU-projektet SAFT (Safety and Awareness for Teens), i vilket länderna Sverige, Norge, Danmark, Irland och Island deltar. I samtliga av dessa länder, utom Irland, har ett representativt urval av föräldrar med barn mellan 6-16 år intervjuats om sin syn på sina barns Internet-användning. Undersökningen refereras i Våldsskildringsrådets tidning Flödet nr 34 feb 2003. Nätsvärmare Över lag använder ungdomar Internet som en utprövningsarena där de testar olika roller och gränser. Det framgår av en norsk undersökning som refereras i Våldsskildringsrådets tidning Flödet nr 34 feb 2003. Skilda världar - skilda val B-uppsats i Samhällskunskap vid HLK i Jönköping av Joakim Öberg. Ger tidningsvana elever bättre möjligheter för framtiden? 2002. Unga i media Ungdomsstyrelsen gav Demokratiinstitutet i uppdrag att genomföra denna studie som ett första försök att belysa bilden av unga medborgare i medierna. 2002. Massmedier i skolans styrdokument "Den som söker stöd i läroplaner och kursplaner för arbete med tidningar och andra massmedier i undervisningen hittar mycket - inte tu tal om den saken". Rapport av Christer Wallentin. April 2002.